Två glas varm choklad och två timmar förnuft och känsla senare...
Jag tror jag har en läsare. Kanske två. Vilka är ni?
Det här funkar inte. Jag får inte mitt bekräftelsebehov utfyllt av det här. Kanske ska även jag börja heila mot dörrar, klättra över trappor och prata om extacy. Verkar jävligt mycket effektivare.
Åtminstone bättre än att gå hem och käka 100g choklad som bekräftelsesubstitut.
Vad hände nu?
Finns det någon blomma som representerar humörssvängningar?
Trädgårdsorkestern var söta och fick mig att längta efter sommaren. Började också fundera lite över vilken växt jag skulle vara i trädgården. Ett äppelträd tror jag. Ett ensamt äppelträd som aldrig bär frukt. Som bidrar till en massa hopp och förväntan men bara blir besvikelse.
Eller kanske en tistel? Egentligen rätt fin men full av taggar.
En vissen äppelträdstistel?
Roligare än såhär blir det inte
- http://grymtroligperson.blogg.se/ (Kanske menar han grym, trolig person? Det är grymt troligt att han övat på den läpp-puten länge)
Dagens tragiska nr2:
- Att jag fortfarande skriver inlägg på den här bloggen utan att ha några läsare...
46 serigrafer
Presterat idag:
- Lyckades stiga upp redan klockan 11 (enorm prestation för att vara jag!)
- Införskaffade diverse krämer på Apoteket Fjärta trots usel, privatiserad personal.
- Läst alla bloggar enbart 2 ggr.
- Hängt upp tavlor, tagit ner tavlor, hängt upp tavlor (hello saferide vakar nu mera över mig om nätterna)
Dagens tragiska:
- "nä, jag vill inte gå på fest. jag vill stanna hemma och läsa alla bloggar en gång till."
Come, I'll tuck you in tight and I'll sing for you all night. All night.
Om alla grekiska krigarna hoppar ur och förstör socialkunskapsarbetet nu så blir det kul.
A woman left lonely will soon grow tired of waiting, She'll do crazy things, yeah, on lonely occasions.
Tragiskt.
Sitter hemma och läser dåliga bloggar. Mmm, för det är så man bäst spenderar sin fredag kväll så det så. Eller ja, jag läser ju mest bloggarna för att jag inte orkar plugga. Men plugg är ju annars det absolut 100% bästa sättet att spendera en fredagkväll. Oh ja.
Det fina är dessutom att jag ställer in roliga saker för att jag inte hinner. Inte hinner för att jag sitter hemma och läser dåliga bloggar. Och sedan i ren desperation börjar skriva dåliga inlägg i en blogg som ingen läser.
Jävla piss.
för att jag aldrig talar sanning.
Två stora satsningar på Rättvisemärkt/Fairtrade, som kan innebära mycket för både odlare och anställda, inleder det nya året. Försäljningen av certifierade rosor har dock sjunkit dramatiskt under 2009, så i år är det viktigare än någonsin att välja Rättvisemärkt inför Alla hjärtans dag.
Så. Tänk nu på alla arbetare som dränks i insektsgift och köp rättvisemärkta rosor. Till mig. Varje dag. Tack.
Jag tror jag slutar med den här skiten.
Kanske är blondinbella bättre än att skriva en massa trams här?
Nu skulle jag egentligen skriva ett najs inlägg om min och elins dag i Helsingborg. Men pga ett radikalt sjunkande läsarantal jämfört med gårdagen känner jag att jag lägger ner det här. Bloggande är nog inget för mig. Vilket jag kan tycka är lite konstigt. Kenza är ju trots allt en av Sveriges mest besökta bloggare. Men vafan.
Hejdå, Peace and Love och kanske jag skriver några sketna inlägg vid jullovet.
Nu har jag kämpat och slitit med muffins hela kvällen
Och lite bakpulversmak behöver ju inte vara fel, eller hur?
My name is Anna and I'm an surdegsoholic
Mitt älskade surdegsbröd gick inte att få tag i efterssom bagaren var sjuk. Jag fick panik. Hur fan ska jag kunna leva utan surdeg?!
Så jag gjorde nått jag svurit på att aldrig göra. Jag begav mig till St Jacops (ni vet det där överhypade stället där limporna kostar 70 spänn styck) och köpte en fjärdedels limpa. Dubbelt så dyrt som mitt vanliga bröd och inte hälften så gott. Men är man beroende så är man.
Ojoj, min tramsiga statusuppdatering lyckades ge mig fler läsare än nånsin.
Kanske att jag borde fortsätta ljuga lite fint i inläggen (nej, jag cyklade inte till malmö den andra gången, men det gör mig glad att du tror jag klarar av något sånt)
5 inlägg på en kväll blir definitivt ingen vana. Men slutar jag läsa blondinbella så borde jag få gott om tid att skriva ett par om dan i alla fall (och jag måste, måste sluta läsa blondinbella)
Idag hade jag planerat Pilates, men nu verkar det som att jag blir meddragen till Dalby istället. Men det är ju inte fel det heller! Sedan MPP-möte med fältbiologerna (fråga mig inte)
Nu ska jag se om jag pallar skriva lite på FN resulutionen. Och Cajsa, om du läser det här, så kan jag säga dig att jag fått reda på hur man gör äkta ukrainafläta.
Lite som dom där böckerna man hade när man var liten fast i verkligheten och totalt omöjligt.
Det började med att jag, Sara och Sofia höll tal tillsammans på stortorget i lund inför naturskyddsföreningsmänniskor, 350-anhängare (tyvärr inte 350 stycken) och andra trevliga. Det var faktiskt sjukt roligt! Måhända att jag pratade konstigt men jag vill ändå tro att det gick rätt bra.
Därefter cyklade alla demonstranter i ett (ovanligt fysiskt ansträngande) demonstrationståg till malmö. Väl framme i malmö togs det fina bilder (visserligen inte lika fina bilder som går att hitta från vissa andra städer på www.350.org men ändå). Anledningen till hela stohejet var the global day of climate action.
Efter att ha laddat batterierna på Folk&Rock så var det hemmåt som gällde. På cykel, förståss. 4 mil sammanlagt, 4 mil indeed.
Efter att ha duschat så tog jag mig tillbaks till malmö igen. På cykel, förståss. Kvällen spenderades med god mat och fin nostalgi hos ella! (förlåt om jag kanske var lite trött, men jag säger bara en sak: 4 mil).
Den som hittar mig här får en chokladkaka!
Om du har några bilder vill du dela dem med mig?
(Visserligen vill jag mest ha bilderna för min egen skull, men på så sätt kan jag ju också sluta kopiera folks bilder från facebook...)
Frida, the very best bloggcoach, the very best indeed!
Till min nu påbörjade blogguppstart har jag även skaffat mig en bloggcoach. Hennes första råd vår att ha många bilder, så jag tänkte att varför inte börja med en på bloggcoachen själv?
Såhär känner Frida om den ärade uppgiften som Annas bloggcoach. Bilden är stulen från Williams facebook.
Välkommen till världen, lillplutt!
Barnet är iallafall en tjej (mitt queerfeministska jag säger mig att det inte borde spela någon roll men jag gissar att frågan borde komma upp) och mår såvitt jag förstår bra. Nått namn har hon inte fått än, vilket inte är särskilt förvånande.
Så anna, fasteruppgiften, hur ser du på den?
Jag tänker bli världens coolaste faster! Dock, (som jag med dåliga rim försökte förklara för Cajsa i fredas) känner jag viss konkurens från den nog lite coolare farbror Ola... Fast skit samma. Jag tänker i alla fall lära ungen allt jag kan om feminism, miljöförstöring och mänskiliga rättigheter. Planen är att hon kommer vara väl utbildad i alla stora frågor någon gång runt 7års åldern. Om det mot förmodan inte funkar så tänker jag åtminstonne se till att hon prenumererar på KP.
Låt oss se det som ett experiment.
(Troligtvis blir det så att jag får typ 10 läsare, tröttnar och slutar blogga när lovet är slut. Men man vet ju aldrig!)
så finns det bevis för att hon sagt det.
Johanna säger:
jag tänker aldrig mer, i hela mitt liv, färga håret igen
Sweet Sixteen
Självaste dagen fylldes med trekilostårta, superfina presenter, Hot Tamales och 3 blodiga öron. På lördagen firades jag igen, fast lite mer oväntat, med två riktigt goda tårtor, återigen finaste presenterna, ytterligare ett blodigt öra och Hello Saferide förstås.
Om MTV-bratsen skulle ha lika underbara vänner som jag skulle de inte kräva några bilar. Eller 5 olika ombyten. Det kan jag lova er.
